kryper fram ur skalet

Jag har under en tid varit lite tråkig. En beige fläck på en i övrigt pastellfärgad tapet. En grå hästfilt på en svindyr hästensäng. En 50-skylt på motorvägen. En grusväg efer autobahn. En chokladinsmetad b-sträng på en sjysst lespaul-gitarr.


Men tiderna ändras hela tiden. Allt eftersom. Och jag vore väl dum i huvet om jag inte hängde med.

Jag har varit på förfest. Inte just inatt. Inte igårkväll heller. Men det var ändå inte så fasligt längesen.

Förfester är ett roligt koncept. Sinnebilden för hur en dylik ska fortskrida ter sig på olika sätt. Även om de i slutändan är ganska lika varandra. Man kan byta lokal, miljö och umgänge. Men förfesten ser oftast likadan ut. (Du kan se likadan ut!)

I begynnelsen satt folk och lyssnade på musik och pratade med varandra. Detta var i mångt och mycket riktigt givande. Man fick några härliga historier direkt ur livet serverade med en tallrik grogg.

Detta räckte tydligen inte iallafall. Musiken växte sig starkare och kom att ta lite mer plats. Singstar kom till förfesterna. Vi började alla sjunga glatt tillsammans. Passar utmärkt för folk som inte har några problem med att bjuda på sina (märkvärdigt vanliga) tillkortakommanden inom sångkonsten. Hellre än bra...typ.

När vi sjungit en tid så krävdes det nåt mer. Då kom, efter en våg av guitarhero, wiisports och rockband till spelkonsollerna. Så nu finner vi oss i full fart med att stå och röra på oss. Bli aktiverade på samma sätt som den smått överopererade hondendär (kanske chuck norris fru) som står med orbitrek och tränar framför teven.

När man tänker på det är det både tragiskt och skrämmande hur det har blivit. Eller i vissa ögon kanske till och med angenämt. Att man trettio(ish) år gammal kommer på sig själv med att först ha pratat, sen sjungit, sen gjort massa rörelser.

Förfestlivet är som en moraträsk-låt.

----------------

Vårstädning? Jo. Jag började. Halva lägenheten kvar +disk.

Jag hade hunnit längre om jag inte skulle dammtorka teven med en snygg liten fiberduk. Till min förskräckelse och fasa ser jag hur det uppkommit några små luftbubblor på tvskärmen. Min stora, fina, lite dyra tv som jag inte betalat av än. Sicket elände.

----------------

Till nästa gång/ Yours truly.