having a snack

ja.

Nu har det gått en dag eller nåt sen förra inlägget. Jag vet inte längre vad det är för dag. Totalt vilsen i kalendern. Jag vet att det just nu spelas en hockeymatch som jag inte tänker titta på eftersom jag inte orkar. Och ska inte. För om jag tittar på den så kommer jag toksovasönder imorgon. Jag som ska gå och bli fin vid 12rycket. Få en ny frilla. Jag passar inte i frisyr.

Jag är ett slöseri på en frisyr.

Det är jättefint när den läckra hårfrisörskan smetat sina nätta händer marinerade i hårjox, genom kalufsen. Hon är oftast ganska het. Och varje gång vill jag komma ihåg namnet på vem det nu är. Så att jag kan få samma snygga frilla nästa gång jag kommer dit. Men det är klart jag inte kommer ihåg namnet. Det glömmer jag bort ungefär samtidigt som jag tar den första duschen efter besöket hos frisörskan. Det blir inget kvar av hunken jag nyss sett i spegelbilden. Kvar är endast en platt genomblöt pojkfrilla. Lite snor under näsan, ett skrapsår på knät ifrån att vara 11. Detta om jag rakar bort mustaschen iallafall.

Hur fan kommer de ihåg sina kunder. Speciellt jag med mina krav. Det ska vara kort, men fortfarande nog långt för att se lite rufsigt och busigt ut sådär. Uttunnat, men inte så jag ser skalpen. Och så får det naturlich inte framhäva min skalle som ett ägghuvud. Då dödar jag nån.

Detta är manlig fåfänga at its finest.

Sen när jag har klippt mig ska jag binda upp mig på arbete i några timmar.

Jag måste verkligen börja dra igång med manusförfattandet. Jag håller på att ha samlat en jäkla massa nytt material nu. Det måste ner på papper, strykas, skrivas om , renskrivas, knycklas ihop, få tårfläckar, glömmas, hittas igen, stryka och skriva om. Sen skrattar de. Publiken. Åh som de skrattar. Så länge jag inte glömmer nåt. Vilket jag med största sannolikhet gör. Alltid en rad per manuskript. Jag är nog inget proffs än. Jag är än så länge bara en pratmakare som har hittat en väg upp på scenen.

Hur låter målet: "Jag ska bli Arvidsjaurs roligaste export"?

-----------

Sen jag skrev sist så har jag kommit på en grej. Jag har triumf. Men jag kom inte på det själv. En vän berättade för mig precis hur jag kände och hur allt ligger till i min hjärna. Och nu jävlar.. visst har jag triumf!


"Får man hångla innan man ätit upp maten?"

//Simon